<img height="1" width="1" src="" data consent-src="https://www.facebook.com/tr?id=1258639957491496&amp;ev=PageView &amp;noscript=1" data-category-consent="cookie_cat_marketing">

Sökwebbplats:

28. feb

Vad innebär det nya karensavdraget?

Från och med den 1 januari 2019 finns inte längre karensdag utan istället har ett karensavdrag införts. Utgångspunkten är att det ska bli mer rättvist. Oavsett vilken dag den anställde insjuknar, eller vid vilken tid under arbetsdagen, så ska karensavdraget bli detsamma.

 

Karensavdrag - En mer rättvis självrisk

Reglerna för karensavdrag ändrades i sjuklönelagen from den 1 januari 2019. De nya reglerna innebär att den tidigare karensavdragsregeln ersatts med ett karensavdrag som ska uppgå till 20 procent av en genomsnittlig veckoersättning av sjuklön. Syftet är att uppnå en mer rättvis självrisk i samband med sjukfrånvaro. De tidigare reglerna innebar att olika grupper på arbetsmarknaden fick olika karensavdrag beroende på när sjukfrånvaron inträffade, exempelvis fick arbetstagare som sjukanmälde sig strax innan arbetsdagens slut ett relativt litet karensavdrag. Vidare kunde de tidigare reglerna också innebära att anställda med koncentrerad arbetstid fick ett stort karensdagsavdrag om sjukfrånvaron inträffade under en dag med ett långt arbetspass. Syftet med de nya reglerna är att få ett karensavdrag som blir rättvisare och innebär att karensavdraget blir detsamma för den anställde oavsett när sjukfrånvaron inträffar.

De nya karensreglerna enligt sjuklönelagen (6 § st 1 och 2)

En arbetstagare som är sjuk och går miste om lön till följd av nedsättningen i arbetsförmågan ska få sjuklön from dag 1. Sjuklönen för dagar i en sjuklöneperiod utgör 80 procent av arbetstagarens lön. Ett karensavdrag ska dock göras från sjuklönen. Karensavdraget ska motsvara 20 procent av den sjuklön som arbetstagaren genomsnittligen kan beräknas få under en kalendervecka, dvs. en tidsperiod om sju dagar som löper från måndag till följande söndag. Med begreppet genomsnittligen avses den sjuklön som arbetstagaren beräknas få under en vecka som motsvarar hur han eller hon vanligtvis arbetar.

Sjuklönelagens nya regler innebär sammanfattningsvis att ett löneavdrag om 100 procent görs under sjukfrånvaron och sjuklön om 80 procent utges för samma period. Från sjuklönen görs även ett karensavdrag om 20 procent.

På lönespecifikationen görs ett sjukavdrag som kompletteras med en sjuklön. Därefter görs avdraget för karens som kan motsvara hela dagen, del av dag eller fördelas på flera dagar beroende på arbetstid. Karensavdraget kan aldrig bli större större än sjuklönen.

Reglerna för återinsjuknande och högriskskydd är oförändrade och innebär att det inte beräknas något nytt karensavdrag om den anställde återinsjuknar inom 5 kalenderdagar, då läggs precis som tidigare sjukdagarna i den nya sjuklöneperioden samman med sjukdagarna i den tidigare sjuklöneperioden. Karensavdrag ska inte göras vid fler än tio tillfällen under en tolvmånadersperiod. För att hålla reda på dessa 10 tillfällen/12-månadersperiod kommer karenstillfälle anges som en separat rad på lönespecifikationen i samband med de nya reglerna.

Se mer information här: Hur man räknar ut karensavdraget (PDF)

Vad kommer se annorlunda ut på lönespecifikationen?

  • Sjuklön betalas numera ut from dag 1 vilket innebär att på lönespecifikationen kommer det vara två rader med avdrag gällande dag 1, sjukavdrag och karensavdrag. Detta för att dag 1 (karenstillfället) precis som tidigare inte är en betald dag.

  • Om man är sjuk del av dag och fortsätter att vara sjuk flera dagar inom samma sjukperiod kommer karensavdraget fördelas på flera dagar så att det totalt dras av 20% av en genomsnittlig sjuklön (beräknat på en kalendervecka).

  • Om man har oregelbunden arbetstid under en kalendervecka kommer avdraget alltid vara 1/5 av veckoarbetstiden. T.ex om veckoarbetstiden är 40 h fördelat som nedan, då blir karensavdraget 8h oavsett vilken dag i veckan man blir sjuk eftersom 40 h/5 dagar = 8h

Karensavdrag för de med oregelbunden arbetstid

För anställda som arbetar oregelbundet där det saknas en tydlig avtalad tjänstgöringsgrad eller schema gör man en bedömning av hur mycket den anställde skulle ha arbetat i genomsnitt en vecka. För att få fram en genomsnittsberäkning kan en historisk tidsperiod på en till tre månader behövas för att få fram ett rättvist underlag.

För de företag som har eller följer ett befintligt kollektivavtal så gäller de regler som varje förbund har avtalat om, tolkningen av beräkningen av karensavdrag kan se olika ut mellan de olika kollektivavtalen och mellan olika arbetsgivare. Mer information finns på Fackförbundens hemsidor.

---------------------------------------------------------------------------------

Andra bra källor med information om karensavdraget och hur man räknar ut det hittas  

Försäkringskassan - Karensdagen ersätts av ett karensavdrag 

Verksamt.se - Räkna ut karensavdrag när en anställd blir sjuk 

Sofia Gonzalez HR Manager