2025 års lönerörelse – vad innebär den i praktiken?
I Sverige omfattas omkring 3,5 miljoner anställda av kollektivavtal – det motsvarar hela 90 % av arbetsmarknaden. Den höga andelen gör att Sverige i nuläget inte behöver införa EU:s minimilönedirektiv – våra löner regleras i stället i kollektivavtalen, bransch för bransch.
Märket sätts – industrin först ut
Sedan slutet av 1990-talet har vi i Sverige följt principen att industrin är först ut i löneförhandlingarna, och därmed sätter det så kallade ”märket” – en lönenivå som fungerar som riktmärke för övriga branscher. I 2025 års lönerörelse tecknades industrins avtal den 1 april. Det blev ett tvåårigt avtal med en total löneökning på 6,4 %, uppdelat på 3,4 % för 2025 och 3,0 % för 2026.
Det här avtalet omfattar flera fackförbund inom industrin, däribland IF Metall, Unionen och Sveriges Ingenjörer – och sätter tonen för resten av arbetsmarknaden.
Ca 500 centrala kollektivavtal ska omförhandlas
Totalt ska ca 500 centrala kollektivavtal förhandlas under året. Arbetsmarknaden kan delas in i flera stora sektorer:
- Tjänster
- Handel och besöksnäring
- Transporter
- Byggindustri och installation
- Kommun- och regionanknutna verksamheter
- Statlig verksamhet
Flera av dessa områden befinner sig fortfarande i förhandling, och vissa kan bli utdragna – särskilt där frågor om arbetstid och ob-ersättning är på bordet.
Fackliga krav: Mer än bara procent
Flera fackförbund har gått in i årets lönerörelse med starka krav:
- LO kräver 4,2 % i löneökning och en särskild låglönesatsning för de som tjänar under 25 000 kronor.
- Handelsanställdas förbund kräver 1 300 kr/mån i påslag för heltidsanställda, inklusive höjning av minimilöner.
- Kommunal vill se höjda lägstalöner, bättre ob-ersättning och erfarenhetstillägg.
Det märks att lönebildningen inte bara handlar om procentsatser – utan också om struktur, trygghet och rättvisa på arbetsmarknaden.
Arbetstidsförkortning – nästa stora fråga?
Ett hett ämne i 2025 års avtalsrörelse är arbetstidsförkortning. Sveriges Ingenjörer har lagt fram förslag om minskad arbetstid med bibehållen lön, men arbetsgivarsidan – särskilt inom tjänstesektorn – ser stora utmaningar kopplade till kostnader och produktivitet.
Reallöner på väg upp
Efter några år av hög inflation ser 2025 ut att bli ett år med reallöneökningar. Med en förväntad inflation på cirka 2 % och löneökningar på 3,4 %, kan de flesta anställda förvänta sig lite mer i plånboken – i reala termer.
Även företag utan kollektivavtal påverkas
Även företag som inte är bundna av kollektivavtal brukar genomföra årlig löneöversyn – ofta med inspiration från avtalen i den bransch de tillhör. På många arbetsplatser finns också en lönepolicy med tydliga principer för lönesättning, årlig lönekartläggning och löneöversyn. Det bidrar till transparens och rättvisa, och bygger förtroende hos medarbetarna.
Med tanke på att EU:s lönetransparensdirektiv ska införas 2026, är det klokt att redan nu se över rutinerna för lönekartläggning och jämställdhetsarbete.
